Sidan publicerades senast 2015-03-11
Tillbaka
Spara/dela med dig:
Startsidan    ARTIKLAR    ARTIKLAR    Artiklar 2015    Genusmedvetet ledarskap    

Genusmedvetet ledarskap

"Ett genusmedvetet ledarskap skapar nya möjligheter, väcker motstånd och synliggör mönster" säger genusforskaren Eva Amundsdotter. Läs hennes artikel där hon skriver om några av sina projekt inom företagsledning och vikten av att utvärdera sin verksamhet ur ett genusperspektiv.

En vanlig uppfattning bland chefer jag möter, är att genus inte påverkar hur till exempel kompetens bedöms, vem som gör vad eller hur värdering och organisering av olika delar av verksamheten ser ut i förhållande till genus. Min erfarenhet å andra sidan är att en jämställd och medveten organisation medvetet behöver skapas och utvecklas, utgångsläget är oftast ojämställdhet i varierande grad. En framväxande genusforskning om organisationer innebär möjligheter att koppla samman teori och praktik för att se mönster och lägga märke till hur genus ges betydelse i en organisations vardagliga liv.

Projekt för att öka genusmedvetenheten

Inom Fiber Optic Valley, ett nätverk för bredband och fiberteknik inom Gävleborg, har man aktivt arbetat med genusmedvetenhet som en del av att utveckla innovationskraft och nya möjligheter. Chefer på Ericsson i Hudiksvall bestämde sig för att delta i ovan forsknings- och utvecklingsprojekt som också syftade till att utveckla ett genusmedvetet ledarskap. De gav sig ut på en resa som innebar att nya möjligheter skapades.
Företaget fick genusmedvetna chefer, de såg nya möjligheter som ledde till goda resultat på flera nivåer. Grunden var chefernas aktiva deltagande under två år i ett projekt som byggde på ett utvecklingsinriktat lärande i grupp, där deltagarna kombinerade vad de själva la märke till med forskningsbaserad kunskap. I reflekterande processer mellan chefer, HR, forskare och processledare skapades en ny kunskap om företaget med blick på genus. När blicken blivit skarp, började förändringsarbetet.

En tredjedel varken sedda eller hörda

Cheferna på Ericsson upptäckte en rad oönskade normer när de begav sig ”ut på spaning” i sitt eget sammanhang: de upptäckte att en tredjedel av arbetsstyrkan inte syntes och hördes på samma sätt som de andra två tredjedelarna. Det var nämligen könsfördelningen på arbetsplatsen som plötsligt kunde urskiljas, där en tredjedel var kvinnor och varken sedda eller hörda av cheferna, som med ett undantag bestod av män. Flera av dessa chefer la märke till att de hade olika förväntningar på kvinnor och män. Var det en fråga av teknisk karaktär som behövde lösas, var det män som antogs vara involverade. Kvinnorna höll sig i sina flöden och det blev en exkludering som gjordes i vardagen utan att chefsgruppen tänkt på det tidigare. De upptäckte dessutom att stela och hierarkiska arbetsformer vid chefsmöten hindrade förslag till förbättringar och nya idéer.

Framkallning av en bild

Det tog några månader av vad jag kallar framkallande processer innan en bild blev tydlig, en bild som inte var det när vi började i projektet.  Begreppet framkalla säger något om hur detta kan användas i en organisation; ”att gå på spaning” och framkalla ett nuläge ur ett genusperspektiv, kan jämföras med att gå in i det gamla fotolabbet. Ett blankt papper i ett mörkt rum. Pappret behöver tid för att en bild ska träda fram. Det behövs nya bad och belysningar innan en bild blir synlig i sina konturer.

Smärtsamma upptäckter

Upptäckterna var smärtsamma, när cheferna såg att de gjorde skillnad på sina medarbetare, att deras omedvetenhet om genus fick konsekvenser. Genom stödjande strukturer som exempelvis personalchefen i en projektledarroll, som koordinerade och drev arbetet i företaget, växte frågorna in i vardagen. Personalchefen genomförde ”genusluncher”, som en metod att hålla genusfrågor på agendan.

Företaget inledde ett framgångsrikt och omfattande förändringsarbete. De förändrade hur maskiner, platser och grupper var bestämda efter kön. De utmanade på olika sätt den dominans och norm satt av män som var stark på företaget. De ändrade arbetsformer på möten till mer öppna och inkluderande.

Genusprojekt gav förbättrat resultat

Företaget fick en medveten grupp av chefer på köpet, en grupp med skarpare blick och med en ny förändringsledarkompetens. Dessutom förbättrade de sina resultat med nästan tio procent, vilket tillskrevs genusprojektet. Arbetet hade skapat nya möjligheter. Motstånd hade väckts och mönster hade blivit synliga och företaget stannade inte av detta, utan tog sig igenom friktion och obehag. Där skapades de nya möjligheterna, för företaget och för cheferna.

Eva Amundsdotter

Eva Amundsdotter är verksam som genusforskare vid Karlstads universitet och som konsult i egen regi. Hennes forskning handlar om förändringsprocesser, motstånd och normer. Eva guidar lärprocesser i grupper, bland annat i forskningsprojekt och ledarutvecklingsprogram.

Vill du veta mer om arbetet för genusmedvetet ledarskap i Fiber Optic Valley:
Genusmedvetet ledarskap – resan från ickefråga till tillväxtfråga (2012)
Författare: Andersson, Amundsdotter, Svensson, Franzén och Däldehög.
Liber förlag.

F ALLA NYHETER DIREKT I DIN MEJL


ARTIKLAR  
Artiklar 2019  
Artiklar 2018  
Artiklar 2017  
Artiklar 2016  
  Artiklar 2015  
Artiklar 2014  
Artiklar 2013  
Artiklar 2012  
Copyright 1999-2019 Hogia






Tipsa en vn