Sjukfrånvaro v/s sjuknärvaro – och hur påverkar karensavdraget?

Under 2011 låg sjukfrånvaron i Sverige på 3,3 procent, detta är den lägsta nivån sedan 1988 visar en undersökning från Svenskt Näringsliv. Så hur hänger detta ihop? Blir vi helt enkelt friskare? Svaret är nej, men däremot så har sjuknärvaron ökat de senaste åren. Det finns också tydliga kopplingar mellan sjukfrånvaro och ändrade ersättningssystem, till exempel införandet av karensdagen 1993. I år ersätts karensdagen med karensavdrag, hur kommer det att påverka? Vår HR-expert, Erik Douglasson, berättar mer om karensavdragets påverkan.

Enligt en SIFO-undersökning går sju av tio till jobbet trots att de är sjuka, ett av huvudskälen sägs vara förlorad arbetsinkomst. Om man upprepade gånger går till jobbet fast man känner att man borde vara hemma och vila så ökar risken för att drabbas av ohälsa och att man blir sjukskriven senare. Dessutom kan den som är sjuk smitta ner sina kollegor så att ännu fler blir sjuka och måste stanna hemma från arbetet.

Kan karensavdraget påverka sjuknärvaron?

- Det kan det göra. När vi hade karensdag så kunde de som arbetar "vanliga" 40-timmarsveckor sjukskriva sig efter en halvdag och var man sjuk även dagen efter så fick man endast en halvdag i karensdag. Med karensavdraget så löper ju karensen vidare även dagen efter tills man uppnått 20 procent. Karensavdraget är alltid 20 % av en framräknad genomsnittlig sjuklön per vecka, berättar Erik.

Karensavdraget regleras inte i sjuklönelagen utan i kollektivavtalen. Kollektivavtalen kan även reglera hur karensavdraget ska räknas ut. Om det saknas kollektivavtal på arbetsplatsen kan man följa branschens kollektivavtal, då har man något att gå på. I grunden utgår karensavdraget från den genomsnittliga sysselsättningsgraden enligt anställningsavtalet. För de med oreglerad tid blir det krångligare hur de nya reglerna skall hanteras. Då kan karensavdraget utgå från arbetad tid de senaste 1 - 3 månaderna. Därifrån beräknas en genomsnittlig sjuklön (80 procent) för en arbetsvecka och så betalas 20 procent av den sjuklönen. Sjuklön beräknas precis som tidigare.
Exempel på hur du räknar ut karensavdraget finns här.

Det finns organisationer som valt att gå en annan väg för att förhindra sjuknärvaro. På Wise group har de till exempel tagit bort karensavdraget och infört ett så kallat Karensbidrag istället och betalar sjuklön från dag ett till den som är sjukskriven.

- Detta kan vara ett sätt att förhindra att den som är sjuk inte ska smitta ner sina kollegor genom sjuknärvaro men det kräver ju att arbetsgivaren litar på att medarbetarna inte utnyttjar Karensbidraget, menar Erik. Nu när många arbetsuppgifter är mobila så säger många arbetsgivare också ok till att arbeta hemifrån om man till exempel är lite förkyld. Då slipper medarbetaren sjukskriva sig och arbetet blir inte påverkat på samma sätt.

Karensdagen eller karensavdraget är dock inte den enda anledningen till sjuknärvaro. Många kanske känner att man inte har tid att vara sjuk, man har för mycket på jobbet och kommer ändå får jobba ikapp allt när man är tillbaka. Eller så känner man att man inte vill svika eller lämpa över sina uppgifter på sina kollegor. Då är det snarare en fråga om arbetsplatskultur och bemanning.

Forskningen om så kallad sjuknärvaro har på senare år ökat, för närvarande pågår ett projekt på högskolan i Gävle som ska ge mer kunskap om hur hälsa och produktivitet påverkas av sjuknärvaro. Forskarna tittar på olika anledningar till att man är sjuknärvarande, ryggont, förkylning, depression och så vidare. De kommer även att undersöka om det finns något på jobbet som gör att sjuknärvaron ser olika ut i olika arbetsmiljöer. Projektet ska pågå fram till december i år och kunskaperna från projektet ska ge bättre insatser på arbetsplatser för arbetsmiljö och hälsa.

Hur kan man som arbetsgivare förhindra sjukfrånvaro/sjuknärvaro?

- Om man inser vilka kostnader sjukfrånvaro och sjuknärvaro kan ge så blir man mer motiverad att förebygga sjukdom, det kan man göra genom att till exempel erbjuda friskvård på arbetet. På Hogia så har vi träningspass, träningspromenader, löpning och andra gemensamma hälsofrämjande lunchaktiviteter. Vi har sett en tydlig koppling mellan att röra på sig mer och minskad sjukdom, berättar Erik.