Sidan publicerades senast 2017-03-17
« Tillbaka
Spara/dela med dig:
Startsidan »   ARTIKLAR »   ARTIKLAR »   Artiklar 2017 »   Semester - skönt att ha, men krångligt att hantera »   

Semester - skönt att ha, men krångligt att hantera

Semester. Detta underbara ord som innebär ledighet från arbete och möjlighet att göra vad man vill. Men för en arbetsgivare är det mycket att tänka på. Här följer en sammanfattning av vad som egentligen gäller.

Vad säger semesterlagen?

Semesterlagen fokuserar på vilka rättigheter den anställde har avseende semester. Man har rätt till 25 dagars ledighet, varav fyra ska vara sammanhängande under perioden juni, juli och augusti. Under semestern behöver man inte vara anträffbar eller tillgänglig på något sätt och man har rätt att resa vart som helst. Senast två månader före semestern ska den anställde få besked om han eller hon får ledigt under den önskade perioden. När semestern väl är beviljad av chefen och utlagd kan arbetsgivaren inte dra in eller ändra den.

Sparad och obetald semester

Alla anställda tjänar in semester. Merparten intjänar semesterdagar, men om arbetet varar i högst tre månader kan man avtala med sin arbetsgivare att få semesterersättning i pengar.

Den anställde intjänar 25 dagar som tas ut under kommande år. Av dessa fem veckor får man lov att spara en, i högst fem år. Fast om man inte har intjänat 25 dagar, får man bara spara de som överstiger 20 dagar. Detta innebär att man var sjätte år skulle kunna ta ut tio veckors semester, om verksamheten tillåter vill säga. 
Under det första anställningsåret har man rätt till 25 obetalda semesterdagar om man anställts före 31 augusti. Anställs man efter 31 augusti har man rätt till fem obetalda semesterdagar. Då semestern är obetald behöver inte den anställde ta ut någon semester.

Förskottssemester

De företag som har semesterår enligt lagen (1 april - 31 mars), kan ge nyanställda förskottssemester. Om en anställning börjar före huvudsemestern kan den anställde få semester med betalning, enligt praxis max 20 dagar. Vid uttaget registreras värdet för dagarna och bildar en skuld till arbetsgivaren. Denna skuld avskrivs vanligen efter fem års anställning. Om anställningen upphör på grund av arbetsbrist eller sjukdom avskrivs skulden direkt.

Semester och frånvaro

Under viss frånvaro intjänar den anställde också semester. I princip kan man säga att frånvaron är semestergrundande om man får ersättning från Försäkringskassan. Hela frånvaroperioden räknas dock inte in. Om du till exempel är hemma för vård av barn är 120 dagar semestergrundande, precis som för föräldraledighet. Står den anställde som ensam vårdnadshavare gäller dock 180 dagar. Sjukdom är semestergrundande i 180 dagar, det år man insjuknar plus ett år till.

Semester och kollektivavtal

Semesterlagen anger minimikraven för hur semester ska hanteras. De flesta kollektivavtal har bättre villkor än så. Kollektivavtalen ger oftast de anställda fler semesterdagar och en högre ersättning än vad lagen föreskriver. I vissa avtal kan man med ålderns rätt få fler lediga dagar, eller om man har en viss lön per månad. Om en anställd avstår rätten till övertid kan denne i stället få fler semesterdagar. Detta fastställs oftast i det anställningsavtal som upprättas mellan arbetsgivare och anställd.

Sen ska vi inte glömma den praxis som finns hos företagen som kan göra det bättre för de anställda. Sparad semester är ett exempel på avsteg från lagen. Många arbetsgivare låter de anställda spara dagar under fler år än de fem som lagen föreskriver. Om en anställd har 30 dagars betald semester, kan den anställde få lov att spara tio av dessa, alltså de dagar som överstiger de 20 dagarna.

Semesterår och intjänandeår

I enskilda avtal kan också semesteråret förändras. Enligt lagen är semesteråret 1 april till den 31 mars. Man intjänar dagar under intjänandeåret för att sedan ta ut dessa under efterföljande semesterår. Enligt vissa avtal sammanfaller intjänandeår och semesterår och är detsamma som kalenderåret. I detta fall får man årets semester i januari trots att dagarna inte är intjänade. Om en anställd avslutar sin anställning i exempelvis september, efter huvudsemestern, kan den anställde i detta fall bli återbetalningsskyldig för de dagar som uttagits och ej intjänats.

Arbetsgivarens skyldigheter

Det är alltid arbetsgivarens ansvar att se till att verksamheten fungerar under semestermånaderna och att lagar och avtal efterföljs. Om chefen ber den anställde att vara tillgänglig under semestern, bryter arbetsgivaren mot lagen.

Men har inte arbetstagaren också skyldigheter, till exempel att ta ut sina 20 dagars semester varje år? Nej, det är arbetsgivarens som är skyldig att se till att den anställde gör det. Det gäller helt enkelt att påminna och trycka på. Egentligen skulle arbetsgivaren kunna gå så långt att helt sonika lägga ut de kvarvarande dagarna och skicka hem den anställde. Så långt är det nog få som går, men detta är en viktig arbetsmiljöfråga, den anställde måste få möjlighet till vila och återhämtning.

Det är också viktigt att arbetsgivaren dokumenterar när påminnelser om att ta ut sina semesterdagar har gått ut till de anställda. Inte minst med tanke på om den anställde blir sjuk eller drabbas av en olycka som skulle kunna härledas till för mycket jobb och för lite vila. Att se till att semestern tas ut är med andra ord oerhört viktigt, både för arbetsgivaren och arbetstagarens skull.


FÅ ALLA NYHETER DIREKT I DIN MEJL


ARTIKLAR  
  Artiklar 2017  
Artiklar 2016  
Artiklar 2015  
Artiklar 2014  
Artiklar 2013  
Artiklar 2012  
Copyright © 1999-2017 Hogia  






Tipsa en vän