Sidan publicerades senast 2018-02-06
« Tillbaka
Spara/dela med dig:
Startsidan »   ARTIKLAR »   ARTIKLAR »   Artiklar 2018 »   Kan hälsofrämjande åtgärder påverka företagets resultat? »   

Kan hälsofrämjande åtgärder påverka företagets resultat?

Kompetensen om hälsofrämjande åtgärder är ganska låg bland svenska företag. Vi borde prata mer om långtidsfriska och investera i de mänskliga resurser som finns i verksamheten. Tankarna virvlar efter en frukostförläsning med Jan Winroth från Stressmedicinska institutet.

Institutet för stressmedicin (ISM) är ett kunskapscentrum i Västra Götalandsregionens regi där forskning och utvecklingsarbete inom stress, hälsa och psykosocial arbetsmiljö äger rum. Jan Winroth är universitetslektor och författare, och har även utvecklat Hälsovetarprogrammet på Högskolan Väst.

Frukostföreläsningen ägde rum i Vänersborg i början av året, i ett forum för det lokala näringslivet. Inledningsvis ställde Jan Winroth några frågor och jag tror vi alla instinktivt ville ropa ett rungande ja på dem.

  • Påverkar verksamheten art och villkor arbetsmiljön och hälsoläget i företaget?
  • Påverkar chefen och medarbetarnas hälsa verksamhetens resultat och kvalitet?
  • Är vi bara intresserade av vinst eller även av att ha hållbara och engagerade medarbetare?

Arbetslivet är annorlunda nu än för 40 år sen, med annat innehåll och tempo. Många människor lider av psykisk ohälsa på grund av sitt arbete. Men arbetslivet kan också främja hälsa, och genom att bygga in hälsa i organisationen kan lidande och sjukskrivningar minimeras, menar Jan. Men han har också uppfattningen att det är låg kompetens hos företagen om hälsofrämjande åtgärder.  Vi pratar mest förebyggande åtgärder. Här kan forskning och beprövad erfarenhet vara en hjälp på vägen.

Personalekonomi möjliggör investeringar i hälsofrämjande åtgärder

Personalekonomi handlar om att hushålla med personella resurser, ofta med fokus på ekonomi och beräkningar av olika nyckeltal för exempelvis korttidsfrånvaro och rehabärenden eller vad personalomsättningen kostar. Men allt är inte bara kostnader, för vi kan även se det som investeringar i mänskliga resurser.

Att minska antal sjukdagar och rehabiliteringsåtgärder innebär "pengar över", som då kan ingå i en investeringspott för hälsofrämjande insatser och utveckling av de mänskliga resurserna.

Jan påpekar att vi borde prata mer om långtidsfriska istället för långtidssjukskrivna, för det är en bra grogrund för ett positivt resultat. Som kommunikatör och förtjust i positiva ord kan jag bara hålla med!

Balans mellan uppdrag och resurser för hållbart arbetsliv

Jan nämnde det vedertagna begreppet folkhälsa som han själv omvandlat till organisationshälsa, vilket också är titeln på en bok han skrivit. Med undertiteln En bok om hållbart arbetsliv får jag känslan av att det handlar om att se helheten i verksamheten, vilket tilltalar mig.

Jan pratade om att ha verksamhetens art och villkor som utgångspunkt för att uppnå god organisationshälsa. Att anpassa det vi gör utifrån företagets verksamhet - alla är olika!

Verksamhet grundar sig antingen i ett uppdrag för offentlig sektor eller en affärsidé för privata sektor, och det finns både yttre och inre villkor som påverkar. Jan vill uppmärksamma oss på de inre villkoren som handlar om ledarskapet, arbetsmiljön och hälsoläget.

Enligt forskning om ohälsa så är orsaken oftast obalans mellan uppdrag och resurser, berättar Jan. Det krävs en tydlighet i ledarskapets olika nivåer för att minimera obalansen; det strategiska, det operativa och det personliga ledarskapet.
Jan delade med sig av några avgörande faktorer som enligt känd forskning bidrar till ett hållbart arbetsliv.

Organisatoriska faktorer skapar arbetsvillkoren:

  • Balans mellan krav och befintliga resurser
  • Tydligt uppdrag och mål, tydliga roller och ansvar - som kommuniceras!
  • Tid för återhämtning och utveckling

Sociala faktorer skapar arbetsklimatet:

  • Arbetsgemenskap, tillhörighet, bra samarbete
  • Få feedback på det man gör
  • Fungerande samarbete mellan det nära ledarskapet och medarbetarna

Individfaktorerna skapar den upplevda arbetsmiljön/-villkoren:

  • Uppleva sitt arbete som meningsfullt. Känna engagemang och arbetsglädje
  • Få bekräftelse och feedback på det man gör, bli sedd och lyssnad på
  • Få vara delaktig i de frågor som är påverkbara för mig som medarbetare

Min egen erfarenhet är att väl förankrade grundvärderingar och schyssta beteenden samt tydlig kommunikation om bland annat mål, roller och ansvar är avgörande för att uppnå en funktionell och hälsosam organisation. Om vi alla tar vårt ansvar för gott ledarskap blir arbetsplatsen ett ställe att trivas och utvecklas på för alla.

Arbetar din organisation aktivt med hälsa?

Stress känner vi alla av mer eller mindre, och om vi systematiskt arbetar hälsofrämjande kan vi hantera det bättre. Vi kan ta hjälp av forskningen för att förstå orsakerna till ohälsa och hitta möjligheterna för att uppnå en bra organisationshälsa. På ISMs hemsida finns bland annat foldrar och rapporter att ta del av och som kan hjälpa dig att komma igång eller utveckla det hälsofrämjande arbetet på ditt företag.

Vid tangenterna

Kim Blomster
Internkommunikatör och arbetsmiljöintresserad


FÅ ALLA NYHETER DIREKT I DIN MEJL


ARTIKLAR  
  Artiklar 2018  
Artiklar 2017  
Artiklar 2016  
Artiklar 2015  
Artiklar 2014  
Artiklar 2013  
Artiklar 2012  
Copyright © 1999-2018 Hogia  






Tipsa en vän