Sidan publicerades senast 2013-12-11
« Tillbaka
Spara/dela med dig:
Startsidan »   NYCKELTAL »   PERSONALRELATIONER »   Den stora jämställdhetsfrågan »   

Den stora jämställdhetsfrågan

I dagens jämställdhetsdebatt kring arbetslivet är det några saker som brukar uppmärksammas och debatteras flitigt: den låga andelen kvinnor i styrelser och ledningsgrupper, kvinnors möjligheter att göra karriär och bli chef samt löneskillnaderna mellan män och kvinnor.

Även om det finns mycket att göra inom nämnda områden anser jag att den stora jämställdhetsfrågan i dagens arbetsliv är långtidssjukfrånvaron, definierad som mer än två veckors sjukfrånvaro. Kvinnor har i genomsnitt nästan dubbelt så hög långtidssjukfrånvaro som män och det har så varit under rätt många år. Medan nivån på långtidssjukfrånvaron sjönk i början på 2000-talet var skillnaden, i procent, mellan kvinnor och män i stort sett oförändrad. Kvinnor har även något högre korttidssjukfrånvaro än män, men den skillnaden är liten jämfört med skillnaden i långtidssjukfrånvaro.

Storleken på arbetsgrupper har betydelse

En del av nivån på långtidssjukfrånvaron kan förklaras med storleken på arbetsgrupper. Ju större arbetsgrupp, räknat som anställda per chef, desto högre långtidssjukfrånvaro. Det är något vi på Nyckeltalsinstitutet under flera år har kunnat konstatera utifrån vår databas med närmare 300 större företag och organisationer. Organisationer med små arbetsgrupper, 10 eller färre anställda per chef, har sällan en långtidssjukfrånvaro över 3 procent medan organisationer med stora arbetsgrupper, 20 eller fler anställda per chef, nästan alltid har en långtidssjukfrånvaro över 3 procent. Dessutom vet vi att i vissa kvinnodominerande verksamheter, som inom vård och omsorg, är det ofta både stora arbetsgrupper och hög långtidssjukfrånvaro. Nu är inte storleken på arbetsgrupper den enda förklaringen till att kvinnor i genomsnitt har högre långtidssjukfrånvaro än män. Men om det finns ett uttalat mål att minska långtidssjukfrånvaron kan en översyn av arbetsgruppernas storlek vara relevant.

Stressrelaterat

Så även om storleken på arbetsgrupper kan påverka en del av nivån på långtidssjukfrånvaron så förklarar det inte så mycket av skillnaden mellan kvinnor och män. Istället kan vi se att kvinnor är kraftigt överrepresenterade när det gäller stressrelaterade problem och psykisk ohälsa. Har kvinnor i högre grad yrken som är mer utsatta för stress och risk för psykisk ohälsa? Får kvinnor och män olika stöd i arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet? Eller borde kanske kvinnor och män få olika typer av stöd när det gäller arbetsmiljö och rehabilitering? Ansvariga som på något sätt arbetar med ledarskap, jämställdhet, arbetsmiljö eller rehabilitering bör ställa dessa frågor kring den egna arbetsplatsen.

Nulägesanalys

För att få ett beslutsunderlag kring frågan är ett bra första steg att ta reda på hur det ser ut i den egna verksamheten, både vad gäller situationen just nu och utvecklingen de senaste åren. Hur stor andel kvinnor respektive män är långtidssjukskrivna, jämfört med hela Sverige där nästan dubbelt så stor andel kvinnor som män är långtidssjukskrivna? Hur har utvecklingen sett ut de senaste åren? Går det att se om olika enheter i organisationen, med olika stora arbetsgrupper, har olika hög långtidssjukfrånvaro? Tenderar enheter med stora arbetsgrupper att också ha högre långtidssjukfrånvaro? Finns det andra förklaringar? Vad har gjorts i företaget för att påverka utvecklingen? Vad borde kunna göras?

Nyckeltal

För att kunna göra den analysen behövs bra nyckeltal som visar var vi är. För om vi inte vet var vi är är det svårt att veta åt vilket håll vi ska gå. Alltså behövs nyckeltal som beskriver nuläge och utveckling kring långtidssjukfrånvaro, uppdelat på kvinnor och män. Men kanske också andra nyckeltal som beskriver hälsoläget eller ger möjliga förklaringar, som storlek på arbetsgrupper, arbetsmiljö- och rehabiliteringsinsatser och andra områden som vi tror kan ha ett samband med långtidssjukfrånvaron. Allra helst jämförs dessa uppmätta nyckeltal med svar kring arbetsmiljö och jämställdhet från medarbetarenkäter. Svaren från medarbetarenkäter kan också utgöra en form av nyckeltal.

"Frisktal"

Exempel på kompletterande hälsonyckeltal är ”frisktal”, t.ex. andel medarbetare som inte har varit sjukskrivna, eller varit sjukskrivna högst ett par dagar, under ett år, rehabiliteringsrisk - andel medarbetare som varit sjukskrivna 6 eller fler gånger under ett år eller förebyggande insatser för att minska risken för sjukfrånvaro - t.ex. friskvård eller förebyggande arbetsmiljöinsatser. Nyckeltalsinstitutet ger stöd i att spegla hälsoläget i en organisation med hjälp av ett hälsoindex som bygger på nio olika nyckeltal som tillsammans ger en god indikation på läget i verksamheten.

Jämför nyckeltalen

Men att ta fram nyckeltalen är bara en början. Det måste gå att jämföra dessa nyckeltal med något för att kunna göra bedömningen om det är ”högt” eller ”lågt”, ”bra” eller ”dåligt”. Jämförelsen kan vara föregående år, andra interna enheter eller andra företag i samma bransch. Utifrån en sådan jämförelse kan också tydliga och mätbara mål fastställas. Vad är, givet förutsättningarna, godkända nivåer på t.ex. långtidssjukfrånvaro, uppdelat på kvinnor och män? På kort sikt? På lång sikt?

Vidta åtgärder

Nästa steg är att analysera vad som ligger bakom nyckeltalen och skapa ett underlag för att vidta åtgärder. Att se till att det händer saker som leder till förbättringar, det är hela poängen med vårt nyckeltalsarbete. Tro - Mäta – Veta – Göra! Lycka till med nyckeltalandet!


Anders Johrén, civilekonom och nyckeltalsexpert på Nyckeltalsinstitutet AB, har sedan 1988 arbetat i Labora Konsultforum med utbildningar, utredningar och konsultation, framför allt med ekonomiska argument kring personalfrågor. Anders är medförfattare till bl. a ”Boken om personalekonomi”, ”Hälsosammare livsstil – Bättre ekonomi” och ”Boken om nyckeltal”. www.nyckeltalsinstitutet.se     

FÅ ALLA NYHETER DIREKT I DIN MEJL


Nyckeltalsarbetet
- en framgångsfaktor
 
  PERSONALRELATIONER  
KOMPETENSFÖRSÖRJNING  
PERSONALSTRUKTUR  
Copyright © 1999-2017 Hogia  






Tipsa en vän